Artedi highschool massacre - som arbetsnamnet på novellen heter - blir aldrig färdig. Jag är uppe i 10 sidor och ändrar saker hela tiden. Jag kan inte bestämma hur det ska sluta... Jag är lite missnöjd med språket, men det är mer handling än prosa. Det är kanske bra att det tar lång tid att färdigställa den, för det är själva processen jag njuter av! Men jag känner att det snart är dags att lämna henne, avsluta massakern och lägga ut den för andras ögon. Jag sätter en deadline på två veckor nu.

Här är ännu en sneak-peak:

"Helikoptern fortsatte att surra ovanför dem som en ilsken geting och Lynn tog risken att kika ut genom ett fönster för en sekund. Hon såg helikoptern i luften och tre fordon med blåljuset på, och drog sig snabbt tillbaka.

– Jag såg bara två polisbilar och en ambulans, och den där jävla helikoptern, men jag är säker på att det kommer fler grisar från andra kommuner snart. De kommer säkert sätta ut krypskyttar, så vi måste hålla oss från fönstren.

Matilda och Katja stirrade på Lynn. Matilda hade tårar i ögonen och Katja tog om och om igen ett nytt nervöst grepp om geväret. Det stod klart att de höll på att klappa ihop. Lynn tog några snabba steg fram till dem och gav dem var sin hård örfil. Slagen föll hårt mot deras kinder och lämnade röda märken.

– Vi måste avsluta vad vi börjat, det fattar ni väl? Det finns ingen återvändo. Ni måste skärpa er för att det här är vår sista kraftansträngning, vi kommer bli ihågkomna och inte vill ni väl att folk ska kunna läsa i alla tidningar som finns över hela jorden att ni bröt ihop? Vi måste göra det här perfekt. Vi har gått igenom det tusen gånger och jag vet att det inte är samma sak när man faktiskt utför det, men ni måste ändå hålla ihop er själva tills det är över.

Matilda gav en sammanbiten nick som svar. Katja tog till orda.

– Jaja, jag fattar!

Hon var rasande efter att ha blivit uppläxad, människor kan försöka men Katja ville alltid göra allting på sitt sätt. Som för att visa att hon tagit tillbaka sin självdisciplin och inte dansade efter någon annans pipa sprang hon fram till raden av människor som stod på knä med händerna bakom huvudet och började spraka på en av dem. Den första sparken träffade rätt på killens haka med en sådan kraft att han ramlade åt sidan. Hon fortsatte att sparka honom i magen, bröstkorgen och skrevet, sedan satte hon pistolen mot hans huvud. Hon sa ingenting, till skillnad från Lynn och Matilda så mördade Katja nu bara för att mörda.

 

Lynn och Matilda utbytte snabba blickar i samförstånd och närmade sig de uppställda. Det var dags att avsluta det de hade påbörjat."