Jag antar att jag ska vara glad att jag har i-landsproblem, men min frys har varit väldigt elak ikväll. Den piper, trots att dörren går att stänga. Jag slog av den och sedan på igen, fortfarande rött ljus och piiip piiip piiip. När jag vred upp temperaturen så blev lampan grön och den slutade pipa. Jag vred tillbaka tempen och nu är det tyst och glad. Jag trodde att jag skulle få leva med det eviga pipandet, men det får jag i och för sig kanske göra eftersom jag hör det fortfarande, som ett eko.

 

Mamma och pappa kom förbi efter att jag postat förra blogginlägget, de hade med sig lite saker som jag glömt hemma hos dem. Det var kaos i köket efter min lasagneladdning och jag sa helt enkelt att jag var för snurrig och trött för att göra någonting åt det idag. Jag sjönk ner vid bordet och tog hand om mitt skavsår medan mamma och pappa städade undan i köket. Åh, ibland känner jag mig bara så dum, obenägen och efter. Men jag är tacksam att de hjälpte mig. Jag hade inte orkat själv.

 

Jag försöker formulera ett lugn men det är svårt att finna. Jag ska köra på det gamla vanliga, lite musik och en lättläst bok.