Idag ställde boendestödet in. Jag och Mary passade på att åka in till stan för att påbörja julklappsjakten när vi fick några extra timmar genom avbokningen, trots att Mary var trött och vi båda hade jävligt ont i ryggen.

 

Jag handlade en hel del presenter. Det är ju så kul! Jag fick ringa min käre bror och be om lite råd men annars flöt det på bra. Problemet är att vissa människor är det så lätt att köpa klappar till medan andra är helt hopplösa, speciellt de (som jag) som redan har allting. Då måste man tänka till lite extra. Det finns ju såklart ett hjärta bakom varje klapp jag köper eller tillverkar även om det skulle vara något superenkelt eller matnyttigt, oavsett om det känns lätt eller svårt att hitta just den julklappen.

 

Jag kan säga såhär mycket: Jag åkte till stan med två tygkassar varav den ena var fullständigt tom och kom hem med två fulla tygkassar, en enorm papperskasse, en full plastpåse och fler kvitton än sedlar i plånboken. Shoppningdjävulen levde rövare i mig.

 

Egentligen skulle Mary bara kunnat lämna mig på Musikanten och gå en sväng på stan, för där kan jag roa mig kungligt länge. Dagens videoblogg är från när vi tog en avstickare till Musikanten - men jag köpte faktiskt ingenting även om jag hade god lust. Lite självbehärskning har jag. Dessutom har jag lärt mig att aldrig köpa saker till mig själv innan jul för att jag ibland faktiskt fått dubletter av sådant jag vill ha.

 

Nu är jag hemma och har svalt Alvedon och Tradolan mot min onda rygg som gör att jag nästan vill ta mig av daga, har tänt ett nytt doftljus som ska lukta "juligt" och ikväll blir det bibelstudier med Jehovas samt en massa pysslande. Nu ska jag göra middag och sedan väcka Mary med en kyss och "maten är färdig".