Can we pretend that airplanes
In the night sky
Are like shooting stars
I could really use a wish right now

Idag ska jag träffa min läkare, samma läkare som hade hand om Carro. Det kommer bli tufft, jag kan tänka mig att han inte är mindre påverkad av hennes död än vad jag är. Jag vet inte om jag kommer kunna kväva impulserna på att jag honom en kram istället för ett handslag, för en kram är vad jag behöver nu, kramar från alla håll och kanter.

Måste ta extra sömnmedicin för att sova, men annars är jag okej. Jag känner att jag sörjer, vilket är helt normalt förstås. Jag önskar bara att jag kunde släppa tårarna fria, låta sorgen rinna längs mina kinder istället för att känna det som att jag kvävs.