Mirror mirror on the wall.

Jag har haft en jättefin dag! I eftermiddags satte jag mig på lokalbussen och kände mig inte orolig. Jag lyssnade på Alice in Videoland och bara åkte med, tills jag skulle av. Och sedan möttes jag av Lynn.

Vi gick hem till henne och jag fick hälsa på hennes underbara katter. Det bjöds på kaffe och vi kedjerökte och pratade ute på balkongen. Orden och samtalsämnena kom bara så naturligt, trots (eller tack vare?) att vi inte setts på... jag vet inte hur länge!

Sötnosen!

Hon visade mig fotografier. Lynn har levt minst tre liv och det är alltid spännande att höra om hennes förflutna, även om alla delar inte är så fina som hon förtjänat. Jag älskar att bli visad och få visa foton tillsammans med mina vänner, bilder säger ju verkligen tusen ord. Det kallas inte klyschor för intet.

Vi ska träffas snart igen. Det är som balsam för själen. Jag känner mig liksom fylld på kärlek och vänskap! Mina vänner är bättre än dina!!!

Jag älskar dig, vännen!