... and what have you done?

Första advent, redan!? Jag som tänkte vara i god tid med allting, ha jul i september, ha julklapparna klar i oktober... Nåväl, det är ändå hyfsat länge kvar. Men jag vill hinna få lite julkänsla också.

I förmiddags kom min älskade Maari till hembygden. Jag åkte med hennes pappa för att plocka upp henne vid bussen och sedan släppte han av oss vid Nordmalings kyrka. Maari blev lite snopen, hon hade tänkt se min mamma sjunga i kyrkan men det blev en miss i kommunikationen så hon visste inte att det var i Hörnefors kyrka som hon skulle sjunga. Jag hade däremot inte tänkt gå till någon kyrka alls, men på morgonen tänkte jag "vad fan" och rullade ur sängen för att ta mig upp.

I Nordmalings kyrka var det fullt med skenheliga pensionärer och småbarnsfamiljer, och så jag och Maari förstås. Själva gudstjänsten var ganska blek men det var roligt att sjunga julpsalmerna som jag gillar. Problemen med sången är bara att jag:
1. Tar en ren ton och tio falska innan det kommer en ren ton igen i vanliga fall.
2. Tar en ren ton och tjugo falska innan det kommer en ren ton när jag nyss är uppstigen på morgonen.
3. Sjunger ända från tårna ändå.
4. Är förkyld och får bara hosta och ont av att försöka sjunga i de höga tonerna.

Det lustiga är att jag ändå sjöng bättre än vad kyrkokören gjorde. FÖRLÅT om någon av er skulle läsa det här, men Nordmalings kyrkokörs signum är falsksång.

Prästen var okej, men inget han sa fastnade på riktigt förutom sensmoralen att Jesu rike inte är ett rent fysiskt rike, som Sverige.

Jag undrade vad människorna där inne bad om. Jag undrar om de har möjligheten att granska sig själva istället för andra. Jag undrar varför kyrkan jobbat så hårt med att förtrycka när religionen egentligen handlar om allt utom förtryck. Och var tog tron vägen? Det är regler och anvisningar och korruption, inte lika mycket inom protestantismen såklart men ändå. En reform av kyrkan är oundviklig, jag skäms nästan över att säga att jag längtar tills alla gamla bakåtsträvare faller av pinnen, men bara nästan. Inte konstigt att kyrkan är impopulär och inte konstigt att människor med en andlig tro som mycket väl skulle kunna kallas kristendom väljer att säga "Jag tror inte på Gud, men jag tror på nånting". Eller varför inte favoritcitatet "Jag är tror på Gud, men inte kristen".

I slutet av gudstjänsten lämnade vi en slant till kollekten, jag har tur som har en farbror med småmynt kan jag säga för grupptrycket på att lämna en slant är enormt. Jag är nog inte ensam om att vid brist på pengar låtsats att lägga ner pengar när de sticker fram korgarna.

På väg hem berättade Maari att 3 av 4 präster i Nordmalings församling inte vill viga homosexuella par. Jag stämde in när hon sa att hon tyckte att det var fruktansvärt med tanke på att kristendom bör handla om att låta alla vara med och ena människor. Vi kunde nog också räkna ut vilken präst i Nordmaling som vi trodde var villig att viga homosexuella par...

Efter att fått en dos av Guds ord så käkade vi lunch hemma hos Maari, bestående av mackor och te. Sedan åkte vi iväg till Olofsfors bruk för att gå på skyltsöndag. Vi mötte upp min mami där och gick runt. Jag älskar allt som finns där! Det är så stämningsfullt och underbart. Dessutom har de numera en glasblåserka som gör de mest fantastiska kreationerna i glas. Det är dyrt såklart, men det är ju faktiskt konstverk som säljs. Inga massproducerade produkter utan ren konst. Inne i hennes hytta har hon byggt upp en nyskapande och nästan futuristisk omgivning där hon säljer sina verk och många stod efter en rundtur bland alla vackra saker bara och tittade på henne när hon jobbade. Hon har nämligen sin verkstad i samma utrymme. Det är hur häftigt som helst att se henne arbeta.

Jag köpte lite saker som jag inte tänker avslöja eftersom det är julklappar och jag köpte dem tyvärr inte hos glasartisten utan hos andra människor. Min budget är för liten. Det är synd att det är så, jag vill verkligen stödja den här kvinnan genom att köpa hennes saker. Men någon gång i framtiden kanske jag får jobb och lite mer pengar att röra mig med.

Vi for hem, skiljdes från Maari och hämtade upp mormor för att bjuda på fika hemma hos oss. Jag var så slut att jag la mig och sov. Idag har jag haft de mest irriterande sensationerna i huvudet, det är som att det byggts upp ett tryck innanför skallen. Ibland ökar trycket och jag tror att hjärnsubstans ska flyta ut genom öronen. Ikväll har det känts som att mitt huvud är fast i en tving och det är så himla läskigt. Jag antar att det beror på min förkylning. Det gör inte ont, inte sådär jättemycket, det är bara en hemskt läskig känsla.

Jag måste lägga mig nu. Jag kan beskriva mitt huvudbekymmer ytterligare, nu känns det som att min hjärna väger flera ton och det blir svårt att hålla huvudet uppe. Men det är just hjärnan som känns tung och inget annat. Läskigt.

Så det får bli en tidig kväll ikväll. Svante har fått sin medicin för idag och mår oförskämt bra faktiskt. Kanske är det för att oron för honom har lättat lite som förkylningen blev ett faktum. Imorgon ska jag kurera mig ordentligt.