Det här med ärr igen...
Just då blev jag väldigt stolt.
Över ett halvår sedan jag skar mig eller skadade mig själv på annat sätt... Jag ser på bilder hur mycket mer blekta mina ärr är nu än förut. Det känns riktigt bra, riktigt riktigt bra.
När man är på en avdelning är det viktigt att inte trigga andra med samma problematik. Jag minns första gången jag var inlagd, på den tiden då jag skar mig på benen, och jag fick inte gå ut i korridoren i nattlinne. Jag tyckte att det var skumt, men det tog inte lång tid för mig att förstå varför. Jag vet inte hur många gånger det varit självskade-epidemi inom slutenvården, för skär någon sig så verkar alla självskadare bli blodtörstiga. Jag vet att det var så för mig i alla fall. Därför kände jag mig stolt när jag i alla fall enligt skötarna inte var en trigger-faktor längre!
Nu börjar det vara så varmt ute att en t-shirt nästan är att vara överklädd. Jag vet ju att människor kollar, men då får de göra det. Det kommer nog alltid att märkas, armar och ben är räfflade oavsett om ärren är röda eller vita.
Förra sommaren var jag ute och seglade med pappa och jag hade en trekvarts-tröja. Vi gick upp på hällarna och hälsade på de andra båtägarna som var ute på ön. När vi gick tillbaka så sa pappa:
- Du vet väl att de sitter och pratar om dig nu?
Det gjorde de säkert. Det viktiga för mig är att mina föräldrar och andra nära och kära inte skäms över mig. Klart jag själv skäms mer ofta än sällan, för det finns så många värderingar i självskadeärr. I sommar ska jag än en gång skita i vad andra tycker. Jag borde inte skämmas, men det är någonting man får träna på. Nu när mina skador inte är lika tydliga så känns det i alla fall definitivt bättre.
de har då aldrig sagt till mej att jag skulle behöva ha långärmat på avd. trodde inte ens det fanns en sån regel
Det är väl mer riktlinjer. Har man färska sår eller många fula lysande ärr brukar de vilja att man klär på sig.
point. men är ju inget man brukar vilja visa heller. oavsett var man är
You go! Power! Blir så glad över att läsa detta. Glad för din skull, och glad å alla vi (fd eller aktiva) självsk. vägnar! För detta är sådan positivitet som behövs, verkligen! Skit i fördommarna och skit i att folk pratar. För det är ju som du säger, man skämms så otroligt mycket själv redan, men då är det extremt viktigt för en (iaf för mig) att änns familj är stolta iaf. :D Folk snackar skit (gärna så man hör dem) när man går i kortärmat på stan. Men har man blekta ärr så är det ok. Lå+t dem snacka och ha sig. Om de tycker det är så himla kul. Senast ikväll fick jag höra sådant snack bakom ryggen.
Och det är som du säger gällande slutenvården. När jag hade (relativt) nya sår och ärr fick jag inte gå i kortärmat, medan en annan tjej fick ha kortärmat så hennes ärr syndes. Otroligt taskigt och orättvist tänkte jag då. Men jag förstår ju nu, när mina egna ärr bleknar allt mera... ;)
det är starkt att fixa det.
själv har jag alltid gått i kortärmat och kortbenat.
för att visa alla att de kan snacka skit, men jag bryr mig inte.
självklart tar jag åt mig när folk kommenterar och så. men du är stark :)
Jag är så nyfiken på en sak. Jag har också skurit mig men inte särskillt allvarligt eller mycket för jag har bara 2 ärr som syns idag. Däremot var jag väldig noga me att skära på alla möjliga ställen som inte syndes. Hur kommer det sig att man skärs sig där det syns? Vore tacksam om du ville hjälpa mig med den funderingen...
