Okej, det har blivit en hel del politik här på bloggen men jag kan inte släppa ämnet, jag kan inte slappna av innan det är avgjort.

Det är spännande nu. Ikväll smäller det på ett eller annar sätt. Politik över huvud taget får mig att gå igång, får ilskan att koka, och allt är ju egentligen politik. Kanske är det därför jag är så arg jämt. Men nu på valdagen så känner jag att jag vet var jag lutar men är inte fullständigt övertygad av något parti egentligen.

En gång sa min faster att om jag skulle skapa ett parti så skulle hon rösta på mig. Det kanske vore en idé? Eller vad säger du, Sofia, vad sägs om att bli nästkommande stadsminister? Jag tror att jag har artikeln från när vi praktiserade på riksdagen någonstans... Good times!

Jag har sovit hemskt dåligt och känner mig trött och grinig. Jag hamnade i någon sorts vaken slummer vid 02.30, sedan krävde Svante att få gå ut vid 04 och jag hade inget annat val än att stiga upp och släppa ut odjuret. Nästa gång jag vaknar är klockan 06 och mina föräldraras väckarklockor som jag burit ut till TV-rummet ringer. Det är bara upp och stänga av dem. Sedan sov jag oroligt fram till 11. Nu känner jag mig mest övertrött.

Men min söta Maria har blivit förkyld, har ont i halsen och så vidare, så hon valde att åka hem lite tidigare än planerat. Hon har just åkt iväg med Maari. Jag ringde Maari och hon skulle just åka in till stan så vi hade en väldig tur, för den tidigaste bussen som går från Nordmalings samhälle och inte från E4:an gick först 18.30. Det blev ett hastigt avsked men jag har haft det jättefint med Maria, jättemysigt att fått rå om henne, och jag vet ju att det blir fler gånger.

Men nu är vi en kvinna fattig för vår valvaka, det blir alltså bara jag och Maari. Vi ska svära eller jubla, jag hoppas på den senare.

Maria sa att jag och Maari verkade som syskon. Och det är vi, fast vi är kusiner egentligen. Hon är som en syster för mig, en klok, intelligent och varm storasyster.

Nu får jag önska min Maria att hon kryar på sig, och jag hoppas verkligen att hon tyckt att det varit lika fint som jag tycker. Hon sa att hon gärna skulle komma tillbaka om hon kunde och jag blev riktigt glad!

Åh, jag blir så stark när jag har mina vänner nära mig. Jag blir stark och glad, marken känns mer fast under mina fötter. Verkligheterna blir lättare att urskilja och jag lever där mina vänner är.