Jakten är igång.
Nu börjar jakten på min ordinarie läkare. Igår somnade jag faktiskt vid 02, vilket är ett framsteg. Jag antar att jag hade kört slut på mig själv för att jag varit så himla arg.
Så fick jag ett samtal för en halvtimma sedan. Mina kontaktpersoner skulle ha haft en träff med min läkare, men han avbokade. Hon föreslog att jag skulle ringa upp på avdelningen jag hör till och jag ringde dit direkt när vi la på.
Jag förklarade kort, fast jag egentligen skulle velat förklara långt, hur det stod till och han som svarade lovade att passa över meddelandet till min läkare. När jag la på önskade jag att jag använt ord som akut eller svår sömnbrist och verkligen strukit under att jag varit på mobila teamet igår för att jag inte kunnat vänta på att träffa min läkare men att jag inte fått hjälp. Jag sa något liknande, men jag kunde ha betonat orden hårdare.
Jag är hemskt trött. Tog mig upp men gick i säng igen. Och nu är jag uppe igen och motorsågen i bröstkorgen river igång igen. Brrrrrrumrrrrrrrrrrrrrurmrrrrrrrrrrrrrrrrr och det vibrerar, hela jag vibrerar.
"Ta en Xanor ett par timmar innan sänggång" sa de. Ja, det hjälpte ju mycket. SLÅ MIG MEDVETSLÖS TACK.
Jag har varit på jakt på min läkare den senaste månaden. Det är tänkt att jag skulle börja plugga nu, vilket jag inte kan. Mina vid-behovs-mediciner fungerar inte för fem öre heller. Blir så arg när de inte går att få tag på. Eller varför inte: få snacka med en annan läkare åtminstone. Det är inte hållbart att gå till psykakuten hela tiden heller.
Jag fick rådet att ta lergigan mer regelbundet. Va fan, ge mig något riktigt som faktiskt hjälper istället. Suck.
Clarisse: Nej, det är inte hållbart att gå till psykakuten, speciellt eftersom de inte känner en och befarar det värsta. Det kollar snabbt i journalen och skickar hem en med Atarax när man håller på att bryta samman. Idag fick jag faktiskt tag i min läkare, var fräck nog att bara gå och knacka på och hoppas att han var där och hade tid, och det hade han! Men det känns ju förjävligt att behöva ringa och ringa och påminna om att man behöver träffa någon. Speciellt när man inte egentligen är i det stadiet att man orkar jaga!
Hoppas att Lergiganet i alla fall ger dig någonting. Ibland är lite mycket.
Sv: Skönt att det löste sig med medicinerna till slut iallafall.
Tusen tack förresten :D Jag har väldigt ljusa, glesa strån till ögonbryn, så jag rakar bara bort "böjen" och fyller i med ögonbrynspenna ^^
Jag har berättat för 4 olika läkare, vid fyra olika tillfällen, därav min ordinarie läkare att lergiganen inte fungerar för mig. Det hjälper inget alls. Jag märker ingen skillnad. Jag blir inte ens trött. Det är så irriterande att jag helt slutat ta dem. Fungerar det inte så är det inte lönt att ta det.
Fick faktiskt tid till mig läkare den 16 september nu, äntligen!
Jag skulle aldrig våga att bara gå och knacka på, men tummen upp för att det lyckades:D
