Förkylningen skakar om hela min kropp. Jag har ont i halsen, känningar i öronen, snörvlar och har ont i hela kroppen. Dessutom har jag ont i ryggen, i vanlig ordning. Inflammation i tandköttet runt en visdomstand. Då måste man få klaga lite, eller hur?

 

Imorgon är det klämdag så jag är osäker på om jag får tag på någon hos vårdcentralen, men jag kan ju i alla fall testa.

 

Jag gillar inte att det är röd dag idag, en torsdag. Det är nu som jag brukar helgstäda med boendestödet, så vardagen har fallit bitar litegrann. Jag orkar inte mycket för att jag är förkyld, i det där stadiet där det just brutit ut och man är sådär hängig och trött ständigt. Dessutom är det svårt att inta fast föda när man har så ont i käften.

 

Ute doftar det underbart, häggen blomstrar och det är nog en av mina favoritblommor någonsin. Den här tiden på året har alltid betytt extra mycket för mig, just för att den är så mystisk och jag känner mig närmare den andliga världen än någon annan tid på året. Dagarna är långa men kräver ingenting av mig. Blomstren hyllar solen, och jag med dem.