Idag avbokades boendestödet för att vi skulle på en träff med min psykolog, men både jag oc Mary råkade dåsa till i soffan och blev sena. Min psykolog blev glad (!?) och gav oss en ny tid. (Jag tror att hon gillar det här med att jag ska vila.)

 

Boendestödet var redan avbokat så idag har vi städat själva. Förutom allt det vanliga har jag rensat avloppet i badrummet. Det är bland det äckligaste man kan göra, det var rent vidrigt och Mary satt på toalettstolen som moraliskt stöd medan jag plockade bort rester av hår/tvål/schampoo/balsam. Sedan skrubbade jag och sköljde samt toppade det hela med att spraya på rödcederoljan som jag hämtat ut under helgen. RENT HUS. Jag hittade inga silverfiskar och hoppas på det bästa nu. Önskar ännu en gång att mamma kunde sett mig. Vi är duktiga!

 

Nu ska jag sätta igång med ett nytt målarprojekt. Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig på duken, men jag har en idé som hängt efter mig sedan jag satt ihopkrupen i min säng på psykavdelning tre i vinter. Vi får se om jag vågar sätta penseln mot duken eller om jag kommer låta det vara.

 

Veckan är utstakad med aktiviteter och möten. Som alltid, men lite extra just i veckan. Jag välkomnar det, det är hög tid att börja leva igen.

 

För allt kommer att försvinna men kvar står en liten tårta!