Just nu är det verkligen Mary som drar det tunga lasset hemma, med djuren och allt annat. Jag måste skärpa mig så att det blir lite med jämlikt.

 

Imorgon blir en jobbig dag, men det är bara att ta sig an den. Jag ska träffa min läkare, sedan ett par terapeuter på EBC och slutligen vara på ett läkarmöte på avdelningen. Jag är känslig för stress så jag måste fokusera och ta micropauser. Jag lär vara på fötterna hela dagen men det kommer vara värt det.

 

Jag ska önska en ny terapeut, eller snarare en gammal, en kvinna jag haft förut som jag litar på och som är immun. Det vore fantastiskt om hon kunde ta sig an mig igen och bli min KANS. Så jag hoppas, men vet att man inte alltid får vad man önskar.

 

Snart ska vi ta ut tvätten. Det var mycket tvätt men nu är vi i fas igen. Livet rullar vidare.