Idag tog jag en LÅNG sovmorgon. Det var inte meningen, för jag tänkte att så länge Mary ligger i sängen behöver jag inte kolla på klockan. Jag slumrade till och från och blev förskräckt när Mary påpekade att klockan var 12. Upp upp upp!

 

Jag kunde nämligen inte sova igår, men det var inte meningen att sova så långt in på förmiddagen. Jag gjorde som min psykolog lärt mig, istället för att ligga och vrida och vända på mig så gick jag upp, satte mig i vardagsrummet och läste en kort stund och gick sedan i säng igen. Det fungerade.

 

Vi kom oss iväg på boendestödet, men det var bara jag och Mary där, samt S som jobbade. Jag var bara trött. Och just det, Puffen var med. S älskar Puffen. Det är lite svårt att motstå honom i sin nya klippning, han ser verkligen ut som en valp och inte den 10-åriga farbrorn han är.

 

Han ser lite fjantig ut också. Hans ego är så stort att han har en enorm aura, men han är en liten skit egentligen. Nu finns han på facebook också, gå in och gilla! https://www.facebook.com/daspuff

 

Såhär på eftermiddagen börjar jag vakna till liv, jag måste verkligen göra något åt mitt hemska morgonhumör. Jag mår ju inte bra. Det är inte bara det att jag är lättretlig, jag har en konstant svacka de första vakna timmarna av min dag. Jag hoppas att det försvinner när jag går ner i dos på Seroquelen. Nu är jag redo för dagen, den som redan gått förbi. Jag får göra tidigare mornar istället, men det är så svårt att motivera mig till att stiga upp. Jag är inte deprimerad men lätt orkeslös antar jag.

 

Jonssonrycket gjorde sig påmint idag. När jag kom hem från boendestödet så attackerade jag lägenheten, tog fram en stor svart soppåse och bara slängde allt i min väg. Disken ligger i diskhon och jag har dammsugit. Rycket tog slut innan jag hann diska, men jag får ju hjälp imorgon av boendestödet så jag tar det då. Jag ska också köpa riktig mat imorgon, och låtsasmat (fördigrätter) för när jag inte orkar laga mat. Jag är väldigt sugen på sushi.

 

Tänk att vi går in i juni nu. Det går för fort, det var vinter nyss känns det som. Jag hinner inte njuta. Det är inte direkt av njutning som jag går och luktar på häggen, det är lite mer panikartat, som om jag måste fånga så mycket jag kan innan de vissnar.

 

Nu ska jag sätta mig och kolla efter distanskurser. Jag är verkligen sugen på att plugga, men lite osäker på vad. Någonting som har med litteratur att göra i alla fall, inte matematik eller något annat tråkigt. Jag gör det här för att komma igång med livet och göra någonting som jag tycker är roligt. Jag borde läsa upp matten, men det får bli ett senare projekt. Jag har nämligen inte Matte B som egentligen är nödvändigt oavsett vad man vill läsa på universitetet. En sak i taget.