Jag längtar efter någonting jag inte kan definiera. Vad det än är, så är det inte det här. Rastlös flackar jag omkring, jag behöver mer struktur men nu är det sommar och det lär bli mindre av det.

 

Jag antar att mitt problem är att jag inte är aktiv, sedan inaktiv. Jag är alltid aktivt inaktiv, något sorts läge mellan handling och avkoppling som mest bara bli stelt. Jag kan spendera timmar vid datorn och bara uppdatera sidor och forum, så framöver blir det mindre datortid (som inte påverkar mitt bloggande, jag lovar). Problemet är att jag inte kan fokusera på särskilt mycket annat än datorn just nu. Inte läsning, inte ens TV i längre stunder. Så min lösning är att börja stötta upp dagarna runt annat. Jag kan gå på biblioteket på förmiddagen, eller eftermiddagen beroende på hur länge jag behöver sova. Jag har boendestödet som är ovärderligt med tanke på att jag då har speciella tider då jag gör speciella saker. Det handlar främst om att få hemmet i ordning, och det är inte tvärenkelt.

 

Jag hoppas på att få sova på natten och bli av med lite Seroquel för att bli piggare, så att jag äntligen slutför min bok och kan läsa och få mer intellektuell stimulans. Jag har skickat del 1 av 3 till mina föräldrar och hoppas på feedback. Allt är korrekturläst och jag har gått igenom den delen många gånger, men jag vill liksom testa en del på den "verkliga världen". Dessutom har mina föräldrar alltid uppmuntrat mitt skrivande och jag tänkte visa vilket monster de skapat... hehe.

 

Tänker nostalgiska tankar när jag lyssnar på Mew, en del av soundtracket till mina tonår. På sätt och vis saknar jag melankolin från den pubertala tiden, men å andra sidan så är jag så glad att jag kan se mer nyanserat på verkligheten nu.