Det är en bättre dag idag, helt klart. Vaknade visserligen sent, men inte för sent, och jag kände mig inte som en levande död. Jag kunde gå till boendestödet som en människa.

 

Idag blev vi många runt bordet och vi hade hysteriskt kul. Skrattsalvorna haglade och personalen fick påminna oss när tiden var slut för idag. Vi hade helt tappat koll på tiden. Två timmars garvande, det var frigörande.

 

Vi mötte upp Olivia och gick på ÅC för att inhandla förnödenheter. Det vill säga, sushi och hårfärg. Nu sköljer Mary ur håret och förväntas bli rödblond vilket är hennes naturliga hårfärg. Sitter och väntar med spänning.

 

Olivia la tarotkort för Mary och sedan för mig. Mitt sa, allt som allt, att jag behöver ta semester och inte stressa saker. "Inte kissa om du inte är kissnödig", inte göra saker som jag inte måste göra. Jag måste också ta hand om min hälsa bättre, kanske genom promenader och liknande. Jag har fastnat så mycket i att jag måste få varje sekund att räknas i varje stund, men jag behöver möjligheten att bara vara och att få vara kreativ. Därför passar det bra med att planera in en mini-semester som jag hoppas kommer gå i lås.

 

Det kändes skönt att höra att jag faktiskt får ta det lugnt. Jag har försökt diciplinera mig själv i alla riktningar men det känns inte helt bra. So what om jag sover länge, detta är ju ändå mitt sommarlov. Kanske ska jag vara mer snäll med mig själv och fortfarande kunna arbeta med skrivandet. Det ska ju vara kul, min frizon. Jag är ingen Jan Guillou som skiter böcker på löpande band i vinstsyfte, utan skrivandet är min egna hörna för mina tankar. Det är min tid. Så slappna av, Saari. Du är född till att skriva, men på dina egna premisser.