Idag sov jag länge, och åkte sedan till psyk för att träffa Mary och sedan min läkare.

 

Som jag saknar Mary. På tisdag har vi lilla julafton och jag ser fram emot det. Jag har för guds skull köpt potatis, någonting som jag bara inte gör i vanliga fall. Men jag vill ha en jul med Mary, det är allt jag vill. Paketen ligger under granen fortfarande och väntar. Kanske kan vi se någon mysig film under kvällen.

 

På avdelningen var det samma gamla ansikten. Slitna, psykotiska, ledsna, på tok för glada och så vidare. Jag är glad att jag bara var inne i en vecka sist, i december - läkaren hade nog velat ha kvar mig lite längre men jag kände att det var nog. Jag kände att det inte fanns mer för dem att göra för mig och då är det onödigt att vara där. Jag var så plågad och jag är glad att jag inte längre är det.

 

Jag träffade min läkare klockan 13.00 och han tog av sig läkarrocken när han kom in i sitt kontor. Han trivs inte med den verkar det som, han vill helst ha sina egna kläder. Jag sa att jag tyckte att han såg fräsch ut. Tydligen hade han klippt sig. Vi pratade en hel del om min nuvarande situation och han skrev ut recept. Jag ska fortsätta höja Solian. Tyvärr hade de inte den inne på Apoteket utan måste beställa den, så jag kan inte höja riktigt än.

 

Vad kvällen erbjuder vet jag inte. Det blir nog TV-tittande, kanske någon film. Just nu tänkte jag lägga mig och vila lite, jag är helt slut av någon anledning. Underligt. Jag måste respektera min kropp och knopp som är trött.

 

Keep holding on.