På morgonen ringde jag mamma så snart jag vaknat för att höra hur det var med henne och pappa. Två gånger konstaterade hon att "du är vaken såhär tidigt" - jag kunde sova hur länge som helst förr på grund av all medicinering och var jämt trött. Så var det under så många års tid, men nu i höst har jag börjat vakna mellan 07-08 ungefär och känt mig utvilad. Det känns som ett riktigt mirakel, jag kan faktiskt inte komma på vad det är som gett mig en sundare dygnsrytm, en dygnsrytm som jag vill ha.

 

Jag har sysslat med lite jobb för 12:e septemberrörelsen under förmiddagen. Jag har skrivit några blogginlägg, för nu tar vi nya tag och kommer inom kort lansera en aktiv blogg och även ett aktivt internetforum. Jag kommer naturligtvis påminna om det här i min egna blogg.

 

Jag har ringt politikern vi träffade under Psykeveckan och bjöd honom till vår träff måndagen den 15:e december på Kärnhuset 18.30, han kommer ta med sig några kollegor så jag tycker verkligen att ni ska försöka dyka upp på den träffen! Dessutom blir det antagligen glesare med träffar framöver, så passa på nu.

 

 

 

Det är mycket pyssel nu. Tissel och tassel. Julklappar och roligheter. Jag tänkte spendera kvällen med att slå in de redan färdiga presenterna och klura på hur mina andra presenter ska se ut. Idag skickade vi också iväg ett brev till en mycket speciell person och hoppas att hen blir glad.

 

Morgon blev till dag som blev till kväll. Nu har jag hunnit med att duscha också och ska vårda håret ordentligt nu.

En lugn kväll väntar. Jag känner mig ganska tillfreds med livet, om man räknar bort ryggvärken som hotar att ta död på mig.