Sårbar.

Messy is the new black.

 

 

 

 

 

 

Natten har visat mig hur förfärligt djupt hon har krypit sig under mitt skinn.

 

Jag drömde att vi inte var tillsammans. Att vi gjort slut. Nu minns jag inte drömmen exakt, bara känslan i den. Jag vaknade mitt i natten och skakade i panik Mary som låg bredvid. Jag tror att jag på något vis frågade om vi fortfarande var tillsammans, om vi gjort slut. Jag minns inte exakt, mer än att jag var helt skräckslagen och sket fullständigt i om hon sov gott eller inte, det var en ren reflex att väcka henne efter en så frutansvärd mardröm eftersom jag faktiskt trodde att vi gjort slut. Det var vidrigt.

 

Men det har vi inte. Det var en mardröm.

 

Förstår du hur sårbar jag blir inför dig, älskling?

 

Jag har i övrigt sovit ganska hårt och vaknade tidigt. På morgonen har jag pysslat med "årets julklapp" men bestämde mig för att sova en stund till. Jag var uppe med kaffet i högsta hugg klockan 07 och det är ändå onödigt tidigt kan tyckas.

 

Om drygt en timma ska vi vara på boendestödet och äta julbord, men det är också det enda som händer idag förutom julklappstillverkning och inslagning av presenter. En skön dag.

 

När jag steg upp hade Mary scrappat ihop ett jättevackert kort. En ängel. Min Malin. Den vackraste av skyddsänglar. Hon var min skyddsängel när hon levde och fortsätter vara det även om hennes kropp är död. Men älskade vän, jag kan inte hitta dig! Jag famlar efter dig, efter ett tecken på att du är där någonstans och ibland känner jag att du vakar över mig men alltför ofta hittar jag dig bara inte. Ibland får jag känslan av att du skrattar, men jag kan inte kalla på dig när jag vill. Du har dina brorsbarn att vaka över också, det är hårt att vara en ängel. Jag älskar dig så enormt, på det sättet som bara vi älskade.

 

 

 

 

 

Usch det är väl fruktansvärt när man drömmer om sådant...

jag är inte homosexuell så har svårt att föreställa mig att befinna mig er situation men kärlek är kärlek i alla dess former anser jag och jag tycker det är fint att ni är så snälla och tar hand om & älskar varandra oavsett vad - jag menar, min situation är samma, jag skulle aldrig kunna leva utan mitt livskärlek, MEN. han är inte direkt definitionen av "bra" människa.
det jag försöker saga är; jag hoppas du är glad och tacksam att du är kär i någon som din tjej Mary och hon är kär i någon som du.
tacka Gud, eller Ödet, eller vad du än tror på.
var tacksam för ditt liv och släng aldrig bort det.
livet är kort och dom flesta människor JAGAR efter kärlek, flesta hittar den Aldrig.
ta hand om varandra.
jag har följt din blogg ganska länge & har hört om dig via en fd. bekant, Mary följde jag på skunktiden för typ 15 år sedan.
oavsett vad som hander kom ihåg att kärlek övervinner allt oh snälla visa tacksamhet....för då hander det bra saker :)
man vet aldrig när livet tar slut och allt är försent.

S, i'm curious. Vem är du?