Julafton var minsann rolig!

 

Vi tog två bilar och färdades till Hössjö där min kusin Bella bor. Vi kom precis i tid till Kalle, men vi slötittade bara för att det var trevligare att umgås. Jag fick träffa nya personer, vi var hela 11 stycken och 3 hundar stora som ponnys, fullt hus. Bella var en fin värd och det var allmänt lugnt trots att vi var så många. Hundarna låg bara och vilade.

 

Jag pratade mycket med moster och gnabbades med pappa, klappade hundar och strålade i min nya fina klänning.

 

Jag önskar verkligen att mitt minneskort gick ihop med datorn, för jag har så många bra bilder att lägga upp. Men det får jag ta vid ett annat tillfälle.

 

I år hade vi lottat vem vi skulle ge en liten dyrare julklapp till. Någon måste ha viskat i morbror Tores öra, för jag fick minsann en UKULELE! Den är av mörkt trä och ser rätt klassisk ut vilket jag verkligen uppskattar. Jag har varit och känt på ukuleles på Musikanten hela hösten och det finns sådana som har gräsliga mönster och färger, men den jag fick är precis av det utseendet jag vill ha. Och så låter det så underbart att dra en D7:a.

 

Vi stannade till någonstans efter 21, och åkte sedan hemåt. Mamma, pappa, Åke och jag samlades i vardagsrummet när vi landat hemma och gav varandra några ytterligare klappar. Som sagt så skulle vi ge bort en julklapp i år men jag ville ändå ge bort något till de närmaste. Jag fick en fairtrade-scarf, vantar, leggings, nattlinne och pyjamas, en skrivbok och en pocketalmanacka som Mary scrappat. Två par vantar och ja, jag är bortskämd! Men jag vet som sagt om det.

 

Jag och brorsan bytte paket, så öppnade vi det samtidigt. VI hade köpt varandra signerade album av Wintergatan, jag är så nöjd!

 

Pappa satt med en enda julklapp, en whiskey från mig och Mary. Hade inte han varit snäll i år?

 

Jodå. När vi öppnat våra klappar så gick jag ut i förrådet och hämtade ett välinslaget stort paket. Pappa klädde av den och se, det var en akustisk bas med möjlighet att koppla in till högtalare!

 

Sedan tackade jag dem för att de är en del av min resa mot att bli återhämtad.

 

Det blev sent. Vi satt och lekte med våra klappar, vi stämde instrumenten och lirade lite. Jag tror inte att jag kom i säng förrän efter 01, jag var redigt trött kan jag lova. Jag låg och tänkte ett tag i bäddsoffan innan jag somnade och skickade en tanke till Mary, jag saknar henne.

 

Nu får jag abrupt sluta skriva, för vi ska iväg till mormor på fika. Jag ska försöka med att föra över bilderna så fort jag får ro till det.