Idag lyckades jag med konststycken att småprata med en telefonförsäljare. Han var ganska nyfiken på varför jag var sjukskriven och jag sa att jag var bipolärt schizoaffektiv, sedan pratade vi lite om symptom och sådant. Jag tyckte att det var fascinerande att han kunde släppa sitt jobb för att höra hur jag har det. Han var snäll, men jag ville inte ha det han erbjöd.

 

Jag sover fortfarande länge på morgonen men jag piggar på mig snabbt när jag väl stiger upp. Det är helt underbart, efter att ha levat som en zombie så långt jag kan minnas. Jag är med i matchen igen!

 

Jag har varit och lämnat blodprov idag, de fick fyra rör. Det är ganska mycket om ska kollas upp.

 

Jag hade tur och kunde åka på övergången hemåt. Egentligen hade jag tänkt hälsa på Mary och sen Jonathan, men då skulle jag missa boendestödet som kommer om 3 minuter. Och jag behöver verkligen boendestödet idag, det känns svårt att gå och handla och jag behöver deras hjälp.