Mitt dåliga morgonhumör slår ut nästan allt. Jag förstår mig inte på mig själv.

 

Idag sprang jag in i Marys famn hos boendestödet, sedan gick vi hem tillsammans. Medan hon pysslade så tog jag tag i att renbädda och duscha vilket kommer kännas otroligt skönt när jag kryper i säng senare.

 

Jag fick inte behålla henne så länge, men imorgon kommer hon hem igen och på måndag blir hon utskriven. Jag har inte skrivit rakt ut att hon är inlagd bland annat för att jag känner att det är hennes sak och inte min, även om det såklart har omedelbar påverkan på mitt liv. Det har känts lite för privat helt enkelt. Det finns skäl till att jag har en låst blogg, och en dagbok endast för mina ögon.

 

Ikväll ska jag ta det lugnt och se på film. Inget mer, inget mindre.