Spretig dag.

 

 

 

Det har varit en väldigt spretig dag, men jag tog mig an den och vann.

 

För första gången på flera månader sminkade jag mig. Ögonskugga i brons, highlight i vitt, eyeliner och mascara. Avslutade med läppenna och läppstift. Jag duschade igår och Lush-balsamet gjorde underverk, om jag inte hade en sådan utväxt i mitt annars så röda hår så skulle jag se riktigt okej ut. Bra, till och med.

 

Jag åkte först och hälsade på Olivia på tvåan. Vi pratade på, sådär som vi gör. Jag passade på att be chefen på bygget att hjälpa mig med medicinerna, eftersom jag glömt be min läkare om recept på några mediciner. Medan hon ordnade med det så gick jag över till ettan och hälsade på Mary, och Patrice.

 

Sedan hade vi ett vårdmöte som gick okej men inte optimalt enligt mig. Det var Mary som satt under luppen och jag försökte backa upp henne så gott jag kunde. Läkaren var lite klurig, en tyst typ. Jag la mig i samtalet när jag kände att det var lämpligt. TIllslut kom vi fram till någon form av temporär lösning.

 

Jag har, som jag sagt förr, väldigt mycket tur som har haft samma läkare i flera år. Alla läkare verkar frälsta i sin tro, om man får träffa olika läkare varje gång kan det blir ett ständigt medicinjusterande som kanske inte alltid är nödvändig, eller i allra högsta grad nödvändig. Man har numera tur om man ens får tag på en överläkare, och är det olika varje gång så blir det så krångligt. Så, jag uppskattar verkligen den vård jag får.

 

Efter mötet myste jag lite med Mary, men var tvungen att gå tillslut. Jag gillar inte att gå själv ute när det är mörkt, inte nu när det tydligen finns en person på Ålidhem som antastar ensamma kvinnor i skydd av mörkret.

 

Väl hemma så slängde jag av mig jacka och påsar och har ätit sushi till middag. Innan jag åt kände jag att jag behövde lugna ner mig, så jag tände ljuslyktor och rökelser och tog en stund att bara andas. Det kanske låter som ingenting, men för mig är det en kvällsritual som jag behöver och som betyder mycket i mitt andliga sökande.

 

Några samtal måste ringas, men annars är jag snart färdig med den här dagen. Den sög musten ur mig men jag mår bra ändå. Det går ingen nöd på mig och jag känner mig stabil.

 

 

The earth is our mother

She gives and she takes

She puts us to sleep

In her light we'll awake

 

Blessed be.

Jag har läst din blogg i flera år, tror närmare sagt att jag läst den sedan du träffade Mary. Jag tycker verkligen om din blogg och tycker om att följa din vardag. Jag skulle vilja fråga dig lite om dissociation. Jag fick veta när jag var på läkarmöte i veckan att jag troligen har DID och jag vet inte om det är det du har/har haft men jag tänker på ditt blogg namn. Så om du vill och orkar så skulle jag gärna prata med dig lite om just dissoiation, lämna gärna en kommentar på min blogg om du vill prata så kan jag då ge dig min mejl. Men bara om du vill. Ta vara på dig nu. Kram