Igår var Lynn på besök. Det var fint, vi slötittade på TV och pratade i timmar. Jag hade väldigt lite ork för något annat, då är det skönt att bara få vara.

 

Idag måste jag dock skärpa mig. Boendestödet kommer snart och saker måste göras. Badkaret behöver desperat städas, disken diskas och så måste jag också handla. Det känns som en stor hinderbana, för jag har sovit så illa inatt. Jag somnade gott men drömde mardrömmar om skrikande spädbarn som jag inte kunde få tyst på. När jag vaknade till så hörde jag att skriken var äkta, det är Tala som löper. Hon spränger ljudbarriärer, jag hoppas att det är över snart.

 

Jag väntar på ett samtal från min läkare. Eftersom min ApoDos inte är i ordning så måste jag ha vanliga recept på allt från Fluoxetin till Stilnoct. Usch, vad jobbigt. Jag glömmer när jag ska ta medicinerna, glömmer ifall jag tagit dem. Med ApoDosen kan jag se vilka mediciner jag tar, datum och tid. Jag hoppas att det ordnar sig snart.

 

Jag saknar att ha fri tillgång till prat, kramar och kyssar med Mary, men just nu är det bäst för oss båda om hon får slutenvårdas.

 

Dags för lite kaffe för att piggna till...