Saker börjar lösa sig, de praktiska sakerna. Jag andades ut idag när jag kollade mitt bankkonto. Nu klarar jag mig, puh. Jag känner verkligen att det inte skulle löst sig om jag inte haft mitt personliga ombud. Hon är trevlig och väldigt van vid att fylla i viktiga papper och ansökningar.

 

Nu när jag kan röra mig inom de normala ramarna rent ekonomiskt så ska jag se till att köpa halkskydd till badkaret och sådana småsaker. Jag behöver ett par nya jeans och lite andra kläder också. Jag dreglar över kläder på internet, sådana som jag inte kan ha för att jag är tjock, och det är rätt drygt. Jag vet inte hur många klädesplagg jag köpt som jag trott ha kunnat passa min storlek, de kläderna har Mary fått överta (!)

 

Nu är det snart påsk och vi ska åka till Nordmaling. Vi har skaffat en kattvakt och jag ser fram emot att sitta i en av sofforna hemma hos mina föräldrar med en bok och lyssna på Jesus Christ Superstar.

 

Målet för dagen är att gå och hämta ut mina mediciner och köpa en stock snus på ÅC. Min psykolog tycker att jag har för många aktiviteter så jag lyder hennes råd och tar det lugnt. Jag har suttit i två timmar och läst poesi, druckit kaffe och pratat med Mary. Jag är ju beroende av stress men jag börjar lära mig om att ta det lugnt.

 

Bara ett uppvaknande i natt. Mycket drömmar, men jag har en distans till dem, jag minns fragment och inte stora tragiska delar som förut. Varför ändra på ett vinnande koncept? Jag fortsätter med den sömnmedicin jag är ordinerad. Det funkar ju.