Tack Lisa, och det var roligt att träffa dig Sussi!

 

Jag har barnvakter. Jag får hämtas och lämnas av specifika personer. Jag förstår varför, men det känns så dumt.

 

Saker är inte lika intensiva längre. Igår lyckades jag läsa, ett par timmar till och med. Det går framåt.

 

Idag blev jag hämtad av en kompis och kom hem till min sambo. Det har sett ut som ett sopstation här hemma och eftersom jag ska hem i helgen (med barnvakt, såklart) så vill jag ha det lugnt och fint, rent. Boendestödet kom och vi har alla kämpat oss svettiga men nu känns det som att jag kan vila. Nu behöver jag inte stressa över hemmet. Katterna har mat och nyrengjorda toaletter. Allt är okej. Allt tas omhand om. Jag kan vara lugn nu.

 

Jag är arg och börjat bygga upp mina skyddsbarriärer igen. Det susar i huvudet men i mindre styrka. Orkan har blivit storm. Och stormen måste jag rida ut.

 

Jag har ett svar till mitt stora pussel; Hat är så mycket nämre kärlek än obryddhet.