Nu skriver jag väldigt tyst på tangentbordet, jag vill inte väcka ängeln som ligger och sover i soffan.

 

Olivia har gått, Mary kommit, Emmelie kommit och gått och nu har jag hjälpt Mary med en ordentlig hårkur. Jag är säker nu, imorgon vill jag skriva ut mig. Det finns inget mer att hämta i slutenvården för min del. "Så länge du [...] så går det bra att du skriver ut dig" säger människorna omkring mig som inte är lika tvärsäkra som jag är på utskrivning. Men ingen kan ju säga att slutenvård vore optimalt, inte ens i mitt "tillstånd". Det går två dagar och man är hospitaliserad.

 

Just nu vill jag bara vara hemma och städa. Jag känner mig lite hyperaktiv, som om jag måste ha något projekt. Tyvärr är min koncentrationsförmåga farligt nära noll och därför petar jag lite här och där i hemmet, läser några sidor i en bok, dricker en läsk, känner ångesten växa när jag faktiskt inte gör något speciellt.

 

I och med att min älva sover så ska jag försöka läsa lite.