Gulgrått. Äckligt gulgrått. Så ser det ut. Så är det. Antiseptisk stank från filten, läsa samma sida flera gånger för att ingenting går in. Det är faktiskt läskigt hur mycket mediciner de kan trycka i en människa på ett sådant ställe. En vän till mig har börjat medicineras och det gör ont i hjärtat för jag vet att det bara blir mer och mer och mer. Och det blir mer och mer slutenvård. Det blir längre och längre väntetid. Det börjar alltid lite oskyldigt med SSRI-preparat till hormonstinna ungdomar.

 

Jag är hemma, under min egna filt som luktar hemma. Jag har badat och rakat benen. Ni vet, när man har badskum, deo och lotion från samma märke och med samma doft... underbart. Såhär ska det vara.