De senaste veckorna har varit riktigt tunga, men jag försöker vända på det nu. Vara i stunden, vara nöjd så länge jag inte har panik, påminna mig själv om hur bra jag har det. Det är kämpigt men det får lov att gå. Men jag behöver hjälp.

 

Dagen har varit rätt så bra. Sovit, pysslat, druckit kaffe med E, vilat under kedjetäcke, läst, sett TV och avslutat dagen med 10 orsaker att hata dig. Eller, om man ska göra det lite roligare, 10 orsaker att hota dig. Jag skrattar fortfarande åt min felsägning!

 

Jag behöver dessa dagar, då man inte känner "Kan inte dagen ta slut snart?". Jag tror att de kommer bli fler. Det handlar lite om att försöka styra skeppet och inte bara åka med och hoppas att det går bra. Visst ska man ta det lugnt och låta saker hända, men det fungerar inte för mig. Jag måste vara strikt med mig själv.

 

Nu ska jag ut på sista promenaden med Puffen och sedan  är det dags för sängen.