Nu är jag trött, jag har varit igång länge. Hmm, den och den är sjuk, bäst att jag gör matlådor och så saknar jag den där personen så jag viker lakan och eftersom jag är arg på världen så skurar jag golvet. Det finns tusen saker att göra här hemma, vilket är tur eftersom jag får tänka på något annat.

 

Boendestödet och jag har verkligen kämpat på idag. Min drivkraft har varit känslan av kontroll för jag behöver inte ett uttalande från Freud om att det handlar om det till stor del, jag har sysselsatt mig ordentligt och haft många tnakar, och framför allt Mary i tankarna. Jag vet själv hur jobbigt det är att komma hem till ett kaos när man varit på en stökig avdelning och i helgen vill jag gärna rå om henne och få henne att må bra. Var sak på sin plats ger oss tillfälle till att bara vara med varandra. Jag saknar henne, saknar henne så jävla mycket. Saknar att hålla om henne, borsta hennes hår, hennes kvicka humor som ibland gör att jag ber henne sluta för att jag skrattar så att jag får ont i magen, och framför allt saknar jag att prata med henne. Min fästmö, den jag är kär i och älskar och som också är min bästa vän.

 

Nu ska jag ta hand om mig, nu när lägenheten ser helt okej ut. Jag ska duscha och göra en hårinpackning, sedan ta ett bad och läsa bland bubblorna. Jag har ont i ryggen, ett hett bad kanske hjälper.