De ringde från ASTA. Jag kommer få vänta ett halvår, men det är nog lika bra. Jag är livrädd. Jag behöver mer ork för att ta hand om gamla spöken.

 

Jag ska ha bildterapi imorgon och det ser jag fram emot. Det är den bästa terapiformen jag haft i överlag de senaste åren. Det känns som att kraven på att skapa någonting vackert inte är lika stora, jag släpper bara fri mina känslor. Det är också roligt att se andras kreationer. Vi går alltid efter ett ämne och det kan tolkas hur som helst.

 

Idag har jag umgåtts med Mary och så var Susanne över på kaffe en sväng. Saker rullar på. Vi gör vårt bästa.