Nu sitter jag hemma i min egen soffa med en kopp kaffe. Förkylningen hänger sig envist kvar och jag planerar att ta ett bad och lägga i en hårinpackning.

 

Jag antar att jag är sist på jorden med detta uttalande, men Lana Del Rey är fantastisk. Jag håller på att lyssna in mig på hennes skiva och ord, melodi och ljudeffekter skapar en speciell känsla som är mjuk men ändå skarp.

 

Det var skönt att vila upp sig i Nordmaling, jag kommer nog ta det lugnt de närmaste dagarna eftersom jag inte är helt kry än, men jag har fått ny energi trots tveksam sömnkvalitét och kroppslig sjukdom. Nu har jag mindre av mina tidiga varningstecken, de tecken som gjorde mig livrädd och fick mig att lyfta luren och ringa mina föräldrar.

 

Mot badrummet!