Vaknade i den mjuka sängen i föräldrahemmet och hade ingen aning om vad klockan var. Det visade sig att jag sovit i 12 timmar. Jag kan verkligen slappna av här.

 

Idag gör jag inte så mycket. Jag har krattat lite och det var terapeutiskt. Lyssnat igenom skivor och läst. Tagit det lugnt.

 

Men mitt huvud sitter lite på sned. "Slå på radion nu så ska du får ett uppdrag" men jag vägrar. Jag viftar bort det där som kväver mig och känner istället solstrålarna som skiner in genom fönstren, känner på Puffens päls, pratar med pappa, sms:ar med min kärlek och håller mig lagom sysselsatt. Det enda uppdrag jag vill ha är att kratta. Med avslappningen kan jag nog förgöra det där andra. Mat, sömn, regelbundenhet. Enkla råd.