Ångesttanten.
Henne minns jag från Umeå. Jag flyttade därifrån för snart åtta år sedan och bodde där i sju år. Måste säga att det är sorgset att läsa att det fortfarande är likadant med henne. När jag bodde där var hon nästan bara irriterande för en för hon gav sig verkligen inte, men i efterhand så känns det bara så sorgset att tänka på hur hon måste må. År ut år in. Men ja, jobbigt, särskilt när man inte själv mår så bra.
Sitter hon på bussen är det ju jobbigt att komma ifrån, men träffar man henne ute brukade det fungera bäst att prata kort med henne och sedan "har jättebråttom igen, hej då" och springa iväg. Bodde nära henne så träffade henne nästan dagligen...
Men vill ändå säga att det är ganska otrevligt att beskriva hennes utseende sådär. Hon är en människa och jobbig och läskig ja, men inte otrevlig eller farlig. Hon är sjuk och sjukdomen har tärt på henne i minst trettio år. Tycker det är fel att skriva hur fula man tycker folk är, särskilt när alla "vet" vem hon är i trakterna.
Ett original i Umeå som jag inte känner till?
Dessutom i ett område där jag (nästan) bott och gått i skolan i.
Spännande, fast samtidigt lite sorgligt att det inte finns bättre hjälp eller att hon inte lyckats söka den...
L; fast nu beskrev Saari ju faktiskt bara kvinnans utseende utan att vara dömande. Det måste man väl få göra?