Hej alla ni som sitter och har tråkigt på en lördagkväll. Ni är i gott sällskap. På ett väldigt bra sätt. Jag har längtat och längtat och längtat efter att ha det ganska trist och grått.

 

Jag sitter i soffan och myser med Mary och slötittar på Polisskolan. Det är en film som är så dålig att den nästan, men bara nästan, blir bra. Det är lugnt och skönt. Puffen är fortfarande med Emmelie, och hon skjutsade oss på ICA idag så nu har vi mat för ett bra tag. Påbörjade samlingen av glögg också, det har blivit så att vi har glöggprovning innan jul. Det är kul. Med jul.

 

Idag är det en månad till julafton. Det känns fanimej underbart att ha köpt de flesta av julklapparna.

 

Nu har jag bestämt mig, jag ska byta terapeut. Efter långa och många samtal med Mary och vänner så har jag insett att hans snedsteg gjort att jag nog inte kan känna förtroende för honom igen oavsett vad hans intentioner var. Jag lämnar det så, helt enkelt. Problemet är att jag förmodligen måste vänta väldigt länge för att få en ny terapeut, så jag kommer behöva klara mig utan det. Men ärligt talat är jag utan individualterapi ett tag än att fortsätta terapi med en person som klivit över gränsen. Det spelar ingen roll vad han menade med vad han sagt till mig, det var fel av honom. Jag tycker inte att jag är dramatisk, det är snarare bra att jag är så pass stark i mig själv att jag kan säga ifrån. Jag undrar också hur hans andra patienter blir bemötta... men det får chefen ta med honom.

 

Jag går vidare.