Utvärdering för nattens sömn: Jag tror att jag somnade innan Mary. Åh gode gud så skönt. Ändå är jag mos i huvudet. Jag längtar till den dagen då jag äter minimalt med mediciner och klarar mig ändå. Jag sa till Mary för några dagar sedan att hur galna någon av oss än blir, så kommer vi inte bli lika knäppa som ångest-tanten som brukar åka samma buss som oss. Det är en liten tröst i alla fall.

Nu ska jag gosa flickvän och se på extrakonserten till Black Symphony.