Min scrapbook-dagbokish.

Jag är fast. Det är Marys fel. Eller, rätt. Det är så kul att pyssla, Tiden bara försvinner, likaså ångesten. Kreativitet till max. Just nu håller jag mest på med att pimpa fotoalbum samt arbeta med olika bilder i olika stilar i boken ovan.

Jag borde inte vaknat så tidigt som jag gjorde. Jag var i valet och kvalet om jag skulle fortsätta ligga i sängen när jag vaknade runt 04.00 eller gå upp eftersom jag inte kunde somna hur mycket jag än blundade. Det slutade med att jag vred och vände mig ett tag och somnade om.

Att det ska vara så omöjligt att sova bra. Jag tror att Seroquel, Theralen och Imovane blir en bra kombo sedan när Heminevrinkuren är slut. Theralen är så lätt att dosera efter behov. Självklart har jag bestämt allt detta med min läkare.

Jag känner verkligen vanmakt, jag har aldrig stått på såhär hög dos Seroquel och jag hatar att jag behöver medicinerna. Det kan tyckas vara en dålig idé att kämpa emot, men å andra sidan tycker jag att det är det friskaste jag kan göra. Att önska mig själv ett medicinfritt liv, eller i alla fall ett liv med mindre mediciner.

Idag kommer Patrice. Torsdagar är pysseldag för oss, och vi ska introducera Patrice för Girl, Interrupted och se Twin Peaks. Och pyssla pyssla pyssla.