Mål för dagen: Måla eller vara kreativ på annat sätt. Kanske scrappa lite.

Imorgon börjar allvaret igen. Jag ska på TIPS och ha samtal med min nya terapeut. Jag ska komma ihåg att be om hans mailadress eftersom jag brukar skriva till mina terpeuter när mellan terapisessionerna, eller skriva om saker som jag inte kan prata om. Att prata är läskigt, det är som att uttala trollformer. Allt blir sant och jag kan reta de högre krafterna genom att tala. Det är tryggare att skriva.

Det blir läskigt att helt släppa mina terapeuter från TBC, jag har ändå varit hos dem så pass länge. Jag kan prata med I-M, berätta saker som har en dold undermening som hon ändå förstår. Hon känner mig. Det gör inte T på TIPS. Å andra sidan så tror jag att T kan komma att förstå mig med tanke på att ha uppenbarligen känner till mina problem genom andra patienter. Jag är inte ensam och unik med min problematik, även om det känns så ibland. Det är faktiskt en lättnad att veta att jag inte är den enda, det hjälper mig också att få någon slags sjukdomsinsikt.

Dags att ta tag i dagen, klä på mig och laga lunch.