En vingklippt ängel.
För jag skriver om min skolmassaker. En dag kanske det blir en bok. Det är ett underbart sätt att förgöra mina forna mobbare på. Helt harmlöst men ändå skönt. Frigörande!
Det är läskigt att vara jag just nu. Jag försöker att inte vara så självcentrerad, men det är svårt. Igår satt jag och mamma på akutpsyk och jag fick en starkare sömnmedicin, men jag känner själv hur min kropp och själ inte mår bra, funderar på vad jag behöver och om psykiatrin kan hjälpa mig. Är slutenvård ett alternativ? Vad kan de göra för mig?
Jag vill bara skrika SOS, ... --- ..., finns det någon där ute?
Jag är flickan som har allt utom mig själv *vingklippt ängel*.
ibland behövs de sists energierna att bara hålla fast vid den man älskar. hÅLL FST Å TITTA RUNT:) Å se alla som vill dig väl . De ä många, vänner å bekanta:)
Jag tror inte att du skulle vara på det viset någonsin. Jag kände henne lite förr och hon var inte så trevlig mot folk hon sade sig älska och bry sig om. Så rädd för att bli utnyttjad så hon blev den som utnyttjade.
Era likheter är att ni är duktiga på att skriva och har/har haft samma slags problematik, vad det verkar. Hoppas och tror att du är mer omtänksam.
Tycker att det var vansinne av förlaget att ge ut en bok av en person som uppenbarligen mådde fruktansvärt psykiskt dåligt med bild och allt. Blev ju inte bättre för henne med den uppmärksamheten direkt. Fattar inte hur man kan göra så faktiskt. Böckerna handlade ju om att hon var svårt sjuk. Det var ingen hemlighet direkt.
Hoppas att BP mår bättre idag.
Och hoppas att du ger ut dina självbiografiska böcker den dagen du mår bättre och kan hantera uppmärksamheten kring dem!
