En vacker gåva.
2011-05-28 @ 14:45:51
Igår hade vi besök av Malin Frimodig, och hon berörde oss med medkänsla och med sång. Det blev många skratt och en del tårar. Tack räcker inte till.
Hon räckte fram ett papper och sa att hon inte hade andra ord för det fruktansvärda som hänt, och dikten gick rakt igenom mitt hjärta:
Hon räckte fram ett papper och sa att hon inte hade andra ord för det fruktansvärda som hänt, och dikten gick rakt igenom mitt hjärta:
Jag går från klarhet till klarhet
till mörkerrum
jag citerar hennes ord tills jag blir stum
och trots att jag hävdar bestämt
att ingenting har hänt
så förnimmer jag infektionen i mitt blod
en svart pest i mitt hoppfulla mod
liksom dog en aning
då hon helt utan förvarning
försvann
jag önskar det fanns tid
men jag vet att där en värld upphör
tar en annan vid
jag kanske tog för mycket för fort
men jag vilar i att den finns en förlåtelse
bakom himmelens port
Jag ska samla styrka i den hud du rörde
den själ som du förförde
berörde, men inte förstörde
jag låter mina våldsamma hjärtslag
bli en hyllning för varje dag
vi delade, alla gånger vi felade tillsammans
men också allt vi gjorde rätt
det liksom betyder mer nu
på något sätt
Jag ska andas åt dej
gråta för dej
förlåta orättvisan, den hårda och kalla
för dig ska jag falla och falla och falla igen
och resa mig och älska dig i evigheten
för kärleken är aldrig ond, ens om den
stannar av
kära mjuka skratt kommer färdas
över oändliga hav
för en tid som var en sång
för att som var värt en gång
kommer jag så småningom
att le igen
större än en själsfrände
var min själsvän
- Mallin Frimodig
till mörkerrum
jag citerar hennes ord tills jag blir stum
och trots att jag hävdar bestämt
att ingenting har hänt
så förnimmer jag infektionen i mitt blod
en svart pest i mitt hoppfulla mod
liksom dog en aning
då hon helt utan förvarning
försvann
jag önskar det fanns tid
men jag vet att där en värld upphör
tar en annan vid
jag kanske tog för mycket för fort
men jag vilar i att den finns en förlåtelse
bakom himmelens port
Jag ska samla styrka i den hud du rörde
den själ som du förförde
berörde, men inte förstörde
jag låter mina våldsamma hjärtslag
bli en hyllning för varje dag
vi delade, alla gånger vi felade tillsammans
men också allt vi gjorde rätt
det liksom betyder mer nu
på något sätt
Jag ska andas åt dej
gråta för dej
förlåta orättvisan, den hårda och kalla
för dig ska jag falla och falla och falla igen
och resa mig och älska dig i evigheten
för kärleken är aldrig ond, ens om den
stannar av
kära mjuka skratt kommer färdas
över oändliga hav
för en tid som var en sång
för att som var värt en gång
kommer jag så småningom
att le igen
större än en själsfrände
var min själsvän
- Mallin Frimodig
Kommentarer
