Älskling!

Igår kom hon hem. Vilken lycka! Alla spänningar släppte och jag somnade så fort jag la huvudet på kudden.

När vi vaknade var allt som vanligt igen. På sätt och vis, i alla fall. Mitt hem är i hennes hjärta, hur klyschigt det än må låta. Så fort vi börjar rör på oss så attackerar katter och Puffen oss, hela familjen i sängen. Vad har jag gjort för att förtjäna det här?

Vi såg på The Silent Force Tour och drack kaffe, sedan fick jag en impuls och frågade om vi skulle åka ner på stan en sväng. Sagt och gjort, och det gick bra. Det gick otroligt bra. Hon får mig att skratta, jämt. Vi åt glass och shoppade loss på Lagerhaus, sprang omkring i olika affärer. Plötsligt var det middagstid och vi åkte hem.

Jag skulle kunna leva såhär.

Jag LEVER såhär.

Bara lite onsdagsglädje. Sedan blir det vattenmelon och myspys.