Dagarna flyger. Kattungarna trivs. Jag trivs, alla trivs. Det rör sig goda energier här i min nya lya. Och det kommer bli ännu bättre med nya möbler och när jag packat upp alla lådor.

Allt är i rörelse. Jag vågar nästan kika genom fingrarna och se att saker är BRA, riktigt BRA för en gångs skull. Det finns inte många tvivel kvar, jag vet att jag gjort rätt val.

Vi är som en liten familj här hemma. Mary, jag och katterna och Puffen.

Jag känner att jag vill vara kreativ, jag vill skriva, så fort jag är uppackad och finner tid ska jag ta tag i det.

Ibland är katterna så söta att det gör ont att titta på dem. Ibland är Marys andetag det enda som behövs för att vagga mig till sömns.

Kalla mig gärna romantiker - men jag är realist.