Nattlinne och jeans. Ja, jeansen behövdes för att jag skulle kunna gå ut med Puffen utan att skämma ut mig. Dessutom kommer mina terapeuter snart. Jag tror att de skulle uppskatta om jag hade byxor på.

Jag har så fina vänner. Jag har pratat med J i telefonen idag, och så kommer miss Frimodig över. Dessutom får jag hem min lilla sötstrumpa på en permission.

Jag bad mina terapeuter att hämta upp min medicin idag, för jag orkar verkligen inte. Jag orkar orkar orkar inte. Problemet är att jag inte vet om de kan göra det längre. De sa att de skulle ta med mig på apoteket ifall de inte fick ut medicinen.

Det går okej att vara hemma. Jag vill inte vara någon annanstans, absolut inte på sjukhuset. Det är nog nyttigt för mig att ta hand om mig själv. Mornarna och kvällarna är värst - morgonen för att jag oftast sovit risigt, kvällarna för att jag är ensam och sårbar om jag inte somnar.

Dagens skit: Jag har ingen tandborste och klarar inte av att gå och köpa en ny. Fräscht att må dåligt, eller hur? Hur kan man glorifiera det?