Det är den 30 januari 1972 i staden Derry i Nordirland. Som många säkert vet har det varit ständig oro i Nordirland där engelska protestanter slåss mot terroristgruppen IRA. Men just den här dagen tänker medborgarrättsrörelsen marschera i ett fredligt demonstrationståg för att stilla oroligheterna och visa att de inte tänker tåla de orättvisa lagar som satts upp för att diskriminera katoliker. Men även en sådan fredlig samling är olagligt och britterna har laddat upp med beväpnade soldater i området. Stämningen är minst sagt spänd.

Det börjar bra och tusentals människor ansluter sig. Men någonstans delar sig demonstrationståget och här börjar saker gå snett. Ungdomar ställer sig bakom en hög med stenar, en så kallad barrikad, och börjar kasta stenar och tegelstenar mot soldaterna. Det besvaras med tårgas och gummikulor.

Och helt plötsligt börjar någon skjuta skarpt.

Summan av allt är 14 döda och ytterligare 13 skadade.

Den här filmen är skildringen av vittnen till det som kallas Bloody Sunday. Den är rörig och minst sagt realistisk, och det är fortfarande oklart vad som egentligen hände. De fakta som finns är antalet döda och skadade, resten är byggt på vittnesmål av både soldater, deras överordnade och demonstranter, samt fotografier och videoupptagningar av media.

Det här är ingen direkt spelfilm. Den är inte uppbyggd för att underhålla. Jag såg filmen första gången när jag gick i gymnasiet och var som förtrollad, helt inne i filmen. Några av mina klasskamrater däremot tyckte att det var för mycket politiskt snack och för lite dödande. När det började skjutas i filmen började de garva. Själv var jag nära på att skrika rakt ut, men svalde skriket och grät istället.

Det var en fruktansvärd händelse. Människor dog trots att de inte var beväpnade, enligt filmen skedde rena avrättningar, människor som gick ut på gatan med händerna i luften blev skjutna till döds och i en scen finns en sekvens där en soldat går fram till en kropp och skjuter för att se till att personen är helt död.

Sättet den är filmad på är som om någon skulle haft med sig en egen kamera under ett dygn. Den är rå och absolut inte Hollywoodiserad, det är en skildring av en verklig händelse som inte går att bygga upp efter en fiktiv dramaturgisk kurva.

Jag tycker inte bara att det här är en väldigt bra film, utan jag tycker även att det är en mycket viktig film. Den visar en historia som inte är vacker på något sätt, en verklig händelse som bara är en liten bit av konflikten kring Nordirland. Du kan välja att blunda, men jag föreslår att du öppnat ögonen och ser filmen om en av de smutsigaste händelserna i modern historia.

Filmen får