Idag firar hela stan!

Idag tog min kusin på mammas sida studenten! Stort grattis till Bella!

Jag blev sen till mottagningen av studenterna vid 12-tiden, tyvärr. Anledningen är att jag av någon anledning varit helt svimfärdig hela förmiddagen, jag försökte sminka mig men fick lov att sätta mig hela tiden. En procedur på kanske 15 minuter eller mindre blev 45 minuter lång. Men jag hann dit och jag var där och jag fotade.

Kan inte säga att jag varit vidare fit for fight idag. Efteråt så tog mina släktingar bilen ner på stan, medan jag cyklade dit. Det var så fullt av folk och fullt av studenter i extas. "ARBETSLÖÖÖS, TJALLALALALA!" och andra slagord ekade, de flesta vagnar gungade okontrollerat för att studenterna hoppade omkring. Det var konfetti och cider och allt som hör till.

Stod och väntade på att min kusin skulle rulla förbi, så att jag kunde ta lite kort. Men allt ljud, alla människor, allt sånt störde mig till den grad att jag kände att jag kände att jag skulle kunna kräkas när som helst.

Jag mötte släktingarna på rådhustorget och vi väntade, men jag hann aldrig se min kusin innan jag fick rusa därifrån.

Jag vet inte vad som är så fel med mig idag. Jag är glad för min kusin men jag tror att jag djupt inom mig bara såg mig själv på flaket, såg min gymnasietid och hur jävla tung den var. Och katastroftankarna, tankarna på att någon skulle göra illa sig, de hopade sig i huvudet och när en tjej fick kliva av en vagn för att kräkas så fick jag nog.

Jag cyklade hem och avskydde mig själv, man tar ju bara studenten en gång och jag missade studentfikat hemma hos min moster för att jag inte klarade av det här.

Jag menar, på hennes stora dag så vill jag inte tänka på mig! Men det blir alltid så. Det är alltid någonting med Sara.

Read my eyes.