Jag har skrivit och skrivit, plötsligt hade jag 8 fullskrivna A4. Jag vet inte om det är värt någonting, jag vet inte om någon kommer att orka läsa den, men efter att jag låtit några utvalda korrekturläsa den så kommer jag posta den här. Det är världig personligt och jag har fått återuppleva väldigt svåra händelse. Den handlar om Hon, hon som är ingen. Hon som skulle kunna vara du. Hon som var jag. Hon som inte betyder någonting, Hon som blir utsatt för vård av människor som inte ser skillnad på patienterna.

Titeln är "En Hon, en ingen".