Boken jag läser just nu.

Jag kryper upp ur sängen sent på förmiddagen. Det är pinsamt, men jag kommer aldrig till ro på kvällarna. Jag är som en hund som måste gå varv efter varv tills det känns bra, och då kan lägga sig.

Idag tänker jag ta mig till stan. Det är viktiga saker som måste inhandlas. Tandkräm, doftljus, quorn-filéer och så vidare. Jag funderar på om jag vill fara själv eller om jag vill ha med mig en ur personalen på mitt boende. Att fara själv skulle vara bra för mig, å andra sidan ganska trist. Jag tror att jag numera vill ha sällskap för sällskapets skull, inte för att jag inte skulle klara av det. Umeå city känns ändå ganska tryggt.

Min läkare, Thomas, har inte ringt än. Vi hade en träff förra måndagen men den ställdes in på grund av att han blev sjuk. Vad "sjuk" betyder vet jag inte, men jag gissar på förkylning eller att han fick fruktansvärt ont i ryggen. Där har vi något gemensamt, ryggont.

Jag läser just nu boken Blonde av Joyce Carol Oates, både boken och författaren är mycket omtalad så jag har höga förväntningar. Upptäckte Oates bara för ett par månader sedan, har läst tre andra böcker av henne och jag blir fylld av beundran samtidigt som jag känner ett sting av avundsjuka. Tänk den som kunde skriva med ett så eget och fantastiskt språk, och skriva böcker utav bara farten! Jag tror att jag inte hittat min egen ton i mitt skrivande. Det är det enda som hindrar mig att själv skriva en bok.

Perfektionist, kallas det visst. Jag ser med förakt på mina öppna projekt, på orden som formar meningar men som inte klingar rätt. Jag har så många idéer, det är inte där problemet sitter. Jag är rädd att misslyckas inför mig själv.

... Och på det viset färdigställer man inte en bok, eller hur? Jag måste komma över mig själv.