Nervös Saari innan läkarsamtalet.

Nu har jag varit på läkarsamtal. Vägen dit var tung, jag var så stressad och nervös att jag bara ville kräkas, magen hotade gång på gång med att kasta upp lunchen men jag bet ihop och tog på mig mitt pokerface. Ingen kunde se att jag fick panikångest när vi var på Apoteket innan.

Såklart stämde inte min ApoDos. Jag blir så fruktansvärt irriterad! Det funkar ju ALDRIG, läkare har lagt in nya mediciner under hela vintern men det verkar aldrig komma fram till de som paketerar mina rullar. Man kan ju bli galen för mindre.

Efter en rökpaus utanför psykhuset så gick vi upp till min läkares kontor. Det var som vanligt belamrat med papper, post-its, laddare till diverse elektroniska hjälpmedel och ännu mer papper. Det är lite mysigt stökigt, ungefär. Men jag var uppjagad, och han märkte det. Men efter en stunds prat om olika saker så blev jag lite mer avslappnad, när vi var färdiga kändes det ganska bra. Precis som det brukar göra. Efter ett samtal med Thomas känns det lite lättare.

Problemområdena är många, men vi håller på att lossa på lite knutar. Självskattningstesterna hade han inte hunnit gå igenom, så de ska vi prata om nästa gång. Jag blev lite besviken, för det var nog kanske mest det som jag var nervös inför och så kunde vi inte få det gjort! Nåväl, jag får väl fortsätta vara nervös tills nästa gång.

Ikväll har Maria födelsedagsfika, så nu ska jag slå in hennes present och lite senare åker vi till henne härifrån Hera.

Ha en trevlig kväll, allihopa! I know I will!