Igårkväll skulle bli en tidig kväll, men jag somnade vid 03 tror jag. Jag råkade fastna i ett program om HIV på ettan, sedan fastnade jag i en bok och sedan fastnade jag innanför mina ögonlock.

Jag ställde aldrig klockan för att jag tänkte sova ut, det är så fint att vakna upp av sig själv tycker jag. Men istället vaknade jag till att telefonen ringde halv två på eftermiddagen. Visst, jag gör inte mycket om dagarna nu men det var inte trevligt alls.

Ändå har jag känt mig väldigt... ja, rätt ord är nog 'balanserad'. Jag har känt mig väldigt balanserad idag, av någon anledning. Jag tänker inte analysera eller värdera, det har bara varit en skön dag!

Jag har nött ackord och låtar idag, just nu Hurt (lol, jag vet!) och Breathe me. Och I want you to want me, hehe. Nu har fingertopparna på vänster hand börjat flagna, betyder det att de kommer att hårdna? Det vore bra, göra det lättare att spela. Jag tycker verkligen att det är roligt att plinka, släpper inte gärna gitarren och slutar först när jag börjar få kramp i vänsterhanden.

Vi har välsignats med två nya kvinnor här på Hera, varav en som jag nu lånat ut kläder till eftersom hon inte hade några. Vi har typ samma storlek så de passar jättebra på henne. Hon är verkligen jättefin men härdad av ett hårt liv (precis som alla andra här) så jag känner mig jätteglad över att hon uttryckt att hon känner att hon fått ett gott bemötande och att alla är snälla. Snart är det ett år sedan jag flyttade hit och jag minns att alla direkt var jättesnälla mot mig också. Det är en himla fin stämning här.

Hera är verkligen min andra familj.

Det är en sådan här dag som jag vill ta upp "För att överleva" av Sofia Åkerman, det är en sådan här dag jag känner ett sammanhang. Läkarnas domedagsprofetia känns långt bort. Idag kämpar jag inte, jag bara är. Det är skönt.