Malin <3

2014-06-15 @ 17:39:49
 
 
 
Jag, Mary och E åkte tidigt mot Luleå idag, jag lämnade av Puffen hos J och sedan gasade E på och vi var iväg. Det är någonting bitterljuvt, naturligtvis, med våran årliga roadtrip till Luleå eftersom det kan vara ganska roligt att resa och skönt att få besöka Malins grav, samtidigt som jag inte har förlåtit vården och ser det som deras fel att hon lämnade oss. Jag vill besöka HENNE, inte hennes grav. Jag vill ha tillbaka min sannaste vän. Det var som att allt gick sönder omkring Malin när hon dog, det är ledsamt. Vi är många som saknar henne. Jag är bara en i raden.
 
Det är hjärtskärande, mitt hjärta är för evigt sårad. Ingenting kan få mig att sluta blöda, skrika efter dig.
 
 
xoxo Saari
Kommentarer
Postat av: A

Hej,

jag beklagar verkligen din väns bortgång.

Och sedan vill jag ge dig fett cred för att du försöker att må bättre - på riktigt. Och inte som alla andra psyktjejer som bloggar om sina 100 diagnoser och sin 100-åriga ångest, men i slutändan inte gör någonting för att må bättre, utan enbart är ute efter sympati och uppmärksamhet.

Cred till dig, din sambo och jag önskar er allt gott!

/A

Svar: Tack. Och vad fint att du inte sätter mig i den kategorin du beskriver. Jag känner själv att jag må vara psykiskt sjuk men att jag är så mycket annat också. Så tack igen!
Saari

2014-06-16 @ 16:37:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: