I några veckor har jag sovit uruselt, men i natt sov jag faktiskt bra och vaknade innan väckarklockan, vaken på riktigt och inte bara en sluddrande zombie som Mary tyvärr har fått stå ut med ett bra tag.

 

Idag har boendestödet varit här. Nu är det fint och fräscht här hemma, men jag orkade inte bråka med dammsugaren så jag sopade upp det värsta. Jag inser att vi behöver köpa nya set med lakan - de vi har är från 80-talet, de flesta i alla fall. Vi behöver nya handdukar också, både badhanddukar och vanliga. Sedan måste vi slänga allt gammalt för att få plats med det nya.

 

Mary tar en powernap. Jag har just tagit ett bubbelbad (mmm) och läst i badkaret samtidigt som jag lyssnat på radion. Sådan lyx och sådant lugn gör mig förvirrad och jag blir ångestfylld istället. Jag är inte bra på att ta det lugnt, men idag utmanar jag än en gång ångesten.

 

Jag längtar efter kvällen då jag, ren och fräsch, får krypa ner i en nybäddad säng.

 

Imorgon börjar jag ta itu med livet igen. Måste hämta ut min ApoDos. Vi ska handla kattmat och sånt, dessutom  skulle jag vilja pröva den nya hårfärgen Olia. Det blir en sväng på stan. Ser du mig så säg hej!

 

 

 

Nu vill jag fokusera. Lära. Betrakta. Tänka. Ska öppna en ny bok och insupa orden och meningarna. När jag var sjuk så orkade jag inte det. Jag har förlorat ungefär en vecka på att ha någon form av influensa och jag trodde att jag aldrig skulle bli bättre, men jag känner mig som sagt vaken nu.